No products in the cart.
Ängslighet och konsumtion – hur hänger det ihop?
Vad har ängslighet och tomhet med konsumtion att göra? I en gästartikel för Green Little Heart sätter Parul Sharma, VD på "The Academy for Human Rights in Business" och människorättsjurist, fokus på vår inre hållbarhet. Parul har länge och väl arbetat med frågor kring mänskliga rättigheter och har även skrivit flera böcker i ämnet. I denna artikel belyser hon en viktig fråga: kan ökat välbefinnande leda till ett mindre ekologiskt fotavtryck?
Dagligen levereras kunskapshöjande och avskräckande information till konsumenter om konsumtionens förödande klimateffekter. Trots det köper medelsvensken 13 kilo kläder per år och slänger 8 kilo. Sedan 1990 har utsläppen som sker inom Sveriges gränser minskat med 26 %, men när konsumtion av importerade varor räknas in har utsläppen istället ökat kraftigt. Koldioxidutsläpp kopplade till de produkter som konsumeras i Sverige men som produceras i andra länder har ökat med nära 50 % de senaste 20 åren. Den absolut största delen av våra konsumtionsbaserade utsläpp sker i utlandet, där varorna produceras. Våra konsumtionsutsläpp ligger på ca 10 ton koldioxid per person och år där hushållen står för ca 2/3 av dessa. För att nå Parisavtalets ambition om att begränsa den globala upphettningen till 1,5 grader måste våra utsläpp ner till drygt 1 ton per person och år.
Kunskapen finns och även en insikt delvis om konsumtionens baksidor. Västvärldens konsumtionsmönster som länge varit socialt accepterat och eftersträvansvärt förstås allt oftare som något att inte sträva mot. Trots all kunskap och insikt instiftas framgångsrikt mer och fler konsumtionshögtider i Sverige som Cyber Monday, Black Friday och med nya julhandelsrekord varje år. Det är kontradiktoriskt, märkligt och det är svårt att smälta. Kan det vara så att det finns aspekter kring själva konsumenten som vi missat? Det kan omöjligen vara så enkelt som att det är klimatförnekare som är ute och konsumerar (shoppar) och de medvetna som låter bli, eller? Tänk om konsumenten är sjuk eller olycklig? Konsumtion eller det som till vardags kallas för ”shopping” har länge av forskare bekräftats som en lyckobringare för stunden. Känslor av lycka och tillfredsställelse för stunden. Vad som inom psykologin kallas för positiva eller negativa känslor som affekt och sinnesstämningar, men snabbt övergående.
Marknadsföringsprofessor och forskningsledaren vid Tilburg University i Nederländerna, Rik Pieters (2013), placerade konsumenter (shoppare) i olika materialistiska grupper och testade dessa för ensamhet.
Efter att ha undersökt frågeformulären och kontrollerat siffrorna genom en serie formler visade bevisen att över tid och oavsett inkomst var materialism förknippat med en ökning av ensamhet och ensamhet var förknippad med en ökning av materialism. För studien tillfrågades ett urval av mer än 2 500 konsumenter under sex år hur mycket de gick med på uttalanden som: “Det stör mig ibland ganska mycket att jag inte har råd att köpa allt jag tycker om” och “Jag gillar att köpa saker som inte är praktiska”.
Professor Pieters menar när mänskliga relationer upplevs som komplexa upplevs en Ipad som relativt enkel att ha att göra med. Forskningen indikerar att vår första impuls vid ensamhet är att koppla med andra människor, men insikten om hur svårt det kan vara driver individer till att istället bli konsumenter. Förenklat kan en tala om en transformation från en kontaktsökande individ till konsument. En ytterligare grupp som Pieters har identifierat är en av fyra konsumenter som använder shopping som medicin för att känna sig annorlunda. Shopping hos denna fjärdedel av gruppen utgör en fix när de är nere och förvandlas till ett tillfälligt rus. Det finns forskning som visar att shopping egentligen, om än tillfälligt, handlar om att fylla ett tomrum hos individer.
I en norsk studie fann den kliniska psykologen Cecilie Schou Andreassen (2015), psykologiska fakulteten vid University of Bergen, att shoppingberoende är relaterat till symtom på ångest, depression och låg självkänsla. Shoppingberoende dominerar hos deprimerade kvinnor med låg självkänsla där konsumtionen fungerar som en flyktmekanism. Norska forskare menar vidare att det är oroväckande att symptomen på shoppingberoende är nära besläktade med drogmissbruk, alkoholism och annat rusberoende.
Detta är begränsad men mycket intressant forskning. Det får en att fundera över om lycka ändå inte ökar välbefinnandet hos människor men också har positiva konsekvenser för miljö och klimatet. Att påpeka vikten av ökad tillväxt samtidigt som en oroas över konsumtionen gör det svårt att ibland fokusera. I Västra Götalandsregionen (2018) har man studerat om lycka och välmående kan vara de primära målen för utveckling, framför ekonomisk tillväxt. En mycket intressant studie förhoppningsvis med en fortsättning som knyter an till sambanden mellan lycka och hållbar utveckling.
Det kanske är så att det är angreppssättet som behöver justeras och där vi vågar diskutera mänsklig ängslighet och tomhet i samma sammanhang som klimatutmaningarna och miljömedvetenhet. Personlig hållbarhet, inre hållbarhet, verkar ha kopplingar med hur vi konsumerar och när. Kan det alltså bli skillnad i våra utsläpp med högre välbefinnande? Skulle det kunna vara så att Sveriges ekologiska fotavtryck som är bland det högsta i världen, faktiskt kan minska om vi satsar på välbefinnande? Jag tycker mig se ett samband och hoppas att mer forskning görs på området.
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor