Recycle_clothes

Kläderåtervinning – Hur funkar det?

Att älska mode och fashion ska inte vara på bekostnad av vare sig miljö, djur eller människor. Dessvärre har vi nu skapat ett enormt klädberg som blir till avfall och skapar en stor negativ inverkan på miljön. Det är också denna nödsituation som gör att återvinning av kläder blir något vi hör mer och mer av, men hur fungerar det egentligen? Vi bestämde oss för att ta reda på det!

I genomsnitt 12 % av kläderna i din garderob har du inte använt på över ett eller flera år. Många har du kanske bara använt en eller ett fåtal gånger. Det kanske till och med hänger kläder med etiketterna på. Jag är helt klart skyldig till detta och ju mer jag tänker på det – detsto hemskare ter det sig. Alla resurer helt i onödan. Till slut tar man tag i situation och rensar sin garedrob och vad händer sen med de utresnade kläderna?

Tänk nu på dessa fakta – över 92 miljarder plagg produceras årligen, över hela världen. Och från alla kläder som kastas bort varje år hamnar cirka 85% av dem i deponier eller bränns.
Efter att ha hamnat  på deponi så kan naturliga fibrer ta över hundratals år att sönderdelas. De kan släppa ut metan och CO2-gas i atmosfären. Dessutom är syntetiska textilier utformade för att inte brytas ner. På deponi kan de släppa ut giftiga ämnen i grundvatten och omgivande mark. År 2030 förväntas vi total  kassera mer än 134 miljoner ton textilier per år. Ett fruktansvärt resursslöseri.

Kläderåtervinning - Hur funkar det? klädberg
Ett 30ft berg av ruttna kasserade kläder i Accra, Ghana. Fotokredit: ITV News

Så det finns gott om skäl att söka efter alternativ till att lägga kläder i papperskorgen – eller deponi. Globalt så svarar modebranschen för 10% av alla utsläpp av växthusgaser. Stora mängder vatten behövs också för att producera kläderna vi bär.  Modebranschen ansvarar för 20% av det globala avloppsvattnet.

Det är därför av största vikt att  återvinna kläder och textilier:

  • Vi undviker att använda jungfrufibrer – nya fibrer
  • Minskad energiförbrukning och vatten
  • Vi minskar föroreningar i mark och vatten
  • Minskad efterfrågan på färgämnen.

Men vårt shoppingbeteende hjälper verkligen inte siffrorna ovan, i själva verket köps 56 miljoner ton kläder varje år, och livslängden för varje plagg är mellan 2-10 år.

Kläderåtervinning - Hur funkar det? modebranschen
Photo credit: Patrick Robinson

Skulle återvinning av våra kläder hjälpa till att minska den negativa inverkan på miljön som vårt modeberoende har?

För att detta ska vara möjligt måste allmänheten vara medveten om vikten av att donera sina använda kläder och skor. I Sverige kan donation göras i de utsedda klädåtervinningscontainer eller genom att lämna dina kläder i vissa klädbutiker. eller via dörr-till-dörr-samling.

Många plagg återvinns emellertid inte, utan förbrännas istället som hushållsavfall. I Sverige kastar vi för närvarande i genomsnitt 8 kg kläder varje år/per person.  Endast en liten del av dessa textilier samlas in för återanvändning eller återvinning men de flesta kastas i hushållsavfallet. Detta förvärras av det faktum att det fortfarande inte finns några effektiva processer för sortering och återvinning av textilprodukter.

– De flesta kläder som kasseras i Sverige hamnar i en förbränningsanläggning, säger Maria Elander vid IVL Svenska miljöforskningsinstitutet.

Återvinnare rapporterar att ungefär hälften av donerade plagg kan återanvändas. Vissa återvinningsmaskiner balar dessa kläder för export till utvecklingsländer, medan vissa plagg används till försäljning i second hand butiker.

Kläderåtervinning - Hur funkar det? second hand
Photo credit: Pxfuel

Nå, så hur går det till med själva återvinningsprocessen!

Återvinning av kläder består i grund och botten ihopsamling av gamla kläder och skor. Sortering och bearbetning av slutprodukter inkluderar plagg som är lämpliga för återanvändning, tygskrot eller trasor samt fibröst material. Men det är inte lika enkelt som det låter, problemet är att tygerna vi draperar över våra kroppar är komplexa kombinationer av fibrer, fixturer och tillbehör.

Till exempel innehåller en 100% bomulls-t-shirt många andra komponenter såsom etiketter och sömnadstrådar som vanligtvis är tillverkade av ett annat material som polyester. På liknande sätt är ett typiskt par jeans tillverkat av bomullsgarn som vanligtvis är blandat med elastan och andra komponenter såsom blixtlås och knappar och polyester-sytråd och färgade med hjälp av en rad färgämnen.

Här är några intressanta fakta om återvinning av kläder:

  • Att sortera textilier i olika fibrer, materialtyper och färger görs för hand och det är ett intensivt och långsamt arbete som kräver en skicklig arbetskraft.
  • Textiltyg och kläder består vanligtvis av kompositer av syntetplast och bomull (biologiskt nedbrytbart material). Kompositionen kommer att påverka dess metod för återvinning och hållbarhet.
  • Kläder tillverkade av naturliga textilier sorteras efter färg och material. Genom att skilja på färger kan behovet av att återfärgia elimineras, vilket minskar behovet av föroreningar och energi. Sedan särkiljs kläderna beorende på fiber och  kombineras med andra utvalda fibrer, villkorade av den planerade slutanvändningen av den återvunna fibern. När fibrerna har rengjorts och spunnits kan de komprimeras för användning i t.ex. madrassproduktion. Textilier som skickas till industrin används för att producera fyllmaterial för möbelbeläggning, panelbeklädnad, högtalarkottar och bilisolering.
  • Återvinningsprocessen fungerar annorlunda för polyesterbaserade material. I det här fallet är det första steget att ta bort blixtlås och knappar och sedan klippa kläderna i mindre bitar. Dessa strimlade små tyger granuleras sedan och formas till pellets. Dessa smälts därefter och används för att skapa nya fibrer för användning i nya polyestertyg.
Kläderåtervinning - Hur funkar det? södra
Photo credit: Södra

Utöver återvinning, handla hållbart!

De befintliga återvinningsprocesserna återvinner bara en mycket minimal mängd textilier som effektivt kan bryts ned och förvandlas till nya fibrer och tyger. Eller ibland är de återkomponerade tygerna för svaga för att bli nya kläder och förvandlas istället till fyllning för bildörrar eller madrasser. Processen som används är fortfarande mycket dyr och lämnar en stor del av kläderna hopplöst oåtervunna.

Modeindustrin håller på att få ett riktigt skamfilat rykte och inte minst i Sverige ser vi effekterna av detta Det är dags för mode- och textilindustrin att producera nya typer av material med mindre påverkan på miljön och som är lättare att återvinna är ett måste.

Det finns dock nya processer som effektivt bryter ner de svåra textilierna och blandade textilier, tre av dessa företag är svenska baserade: re:newcell, Södra och Mistra Future Fashion.

Vad vi kan göra då som samhälle och som individ? Läsa på, försåt hur svårt det faktiskt är att återvinna kläder. Medans vi väntar på att återvinningsteknologier ska utvecklas ytterligare; så kan vi anamma nya trender som ‘slow fashion’ . Vi kan också köpa mindre nya kläder och sätta oss in i samspelet mellan kläder och hållbarhet.

‘Fast fashion’ branschen genererar betydande föroreningar som har en betydande negativ påverkan på klimatförändringarna. Och som om det inte vore nog så finns det även ett starkt samband med dåliga arbetsförhållanden för många människor. Konsumenter kan hjälpa till att påverka förändringar genom att stoppa onödigt konsumtionsbeteende. Time to slow down. Använd det du har. Återvinn. Köp Second Hand. Byt och låna, kom ihåg att oavsett vad du bär, så tog det både fysiska och kreativa resurser fi anspråk för att göra det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Select your currency

Main Menu

0